Tidningsarkivet

Girlpower…

Känns som om söndagens premiär för Girlpower blev lyckad, inte allt för många tjejer men glad för de jag fick äran att umgås med en hel dag.. Kommer att hinna med en till söndag men då i Strömsund innan alla ungdomar får sitt efterlängtade sommarlov. Har sååå många utvecklingstankar med detta koncept. Brinner verkligen för detta och känner att det inte finns någon begränsning på hur mycket stärkande arbete man kan kunna tänkas lägga på denna målgrupp TONÅRSTJEJER. Kanske just för att jag är tjej själv, kanske för att jag tycker våran värld blir mer och mer galen. Eller helt enkelt kombin. Har en ståndpunkt, ett rätt klart budskap med de här dagarna och kan det hjälpa någon tjej att stärkas till att verkligen förstå att hon är bra precis som den hon är, så finns det ju någon mening med  varför man engagerar sig.  Att världen ser ut dom den gör, att vi blir matade  med mer och mer speciell reklam och tokigare TV program allteftersom  kan vi ju tyvärr inte påverka. Hur vi förhåller oss och lyckas sortera kan vi däremot själva styra,  ibland kanske med lite vägledning. Som någon tjej vid ett tillfälle svarade när jag ställde frågor angående såpan Big Brother..
-Man kan ju faktist titta på det programmet för att lära sig hur man aldrig vill framstå och vara. Tragiskt i sig, men i samanhanget rätt bra!  Fy vad jag inte gillar våran ytliga värld :-(
GirlPower tänker jag satsa på ordentligt till hösten. Kom ihåg det!
Känner ni några tonårstjejer i Strömsundstrakten kan ni skicka dom till mig redan nästa söndag. Sov gott, drömmer om en mjukare o mindre tuff värld.

image

image

image

image

Jag

Just för tillfället känner jag att min energi och kraft precis räcker till för att rodda i saker och fixa situationer som uppstår lite nu och lite då.
Det är ju tur att det är så, det bidrar ju till att det mesta flyter på trots allt.
Det som gör mig lite frustrerad är att de här reservkrafterna, den här extra växeln jag alltid annars haft med kraft att ta till när det är något alldeles extra som inträffar, finns inte längre.
Det är som om lagret har förbrukats.
Min son är för tillfället nere i Värmland och spelar TV-Pucken.
Enormt stort att som 15-åring få uppleva.
Både på och utanför isen.
Såklart är det något man som förälder känner en viss stolthet i också.
Mitt ”gamla” jag har aldrig varit bekväm i lägen som dessa.
Mitt ”gamla” mer energifulla och pigga jag hade direkt satt sig i bilen och åkt de här 60 milen för att finnas där
på plats där allt pågår just nu.
Följa medgångar så väl som motgångar.
Direkt i händelsernas centrum.
Frustrationen och den lilla besvikelsen jag känner riktar jag helt mot mig själv. Mitt nya jag som inte åkte fast jag både hade tiden och möjligheten.
Att jag inte precis som förr packade bilen med resväskor och barn för att åka iväg på spontana längre som kortare äventyr.
Som tur är finns hans pappa på plats och jag får nöja mig med att via honom följa min grabb, ja vad som händer både på och utanför isen men på avstånd.
Vinst första matchen, förlust den andra.
Blir det slutspel för Medelpad åker vi till helgen iallafall.
Håller tummar och tår för det.

20141030-121641.jpg

Det spelar verkligen inte någon roll hur maxat det än är runt om.
Den oro för de stress symtom man för ett par dagar eller till och med för några timmar sedan känner, visar sig helt vara som bortblåsta då man får andas i Ellies fantastiska närhet.
Hon är enorm, hon är fantastisk denna lilla människa. Tillsammans med mina andra barn blåser hon verkligen liv i själva livet.
Magiskt och egentligen svårt att sätta ord på själva känslan.
Jag är så enormt lycklig som varje morgon får vakna bredvid denna magiska lilla människa.
Ständigt glad och så otroligt positiv till livet.
Ellie, tack för att du smittar mig med din enorma Superkraft varje dag.
Det behöver jag så mycket just nu!

20141029-224156.jpg

”Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna”

En hemsida jag snubblade på i dagarna är:
www.igelkotten.n.nu

Det var ett tag sedan jag bloggade nu.
Jag kan ju inte skylla på att jag inte hinner, nej för tid har jag egentligen för att göra flera blogginlägg per dag och behovet finns ju fortfarande att skriva av sig men jag märker att de gånger jag kommer av mig i mitt skrivande är vid de tillfällen det är lite för många saker runt omkring som knycker både mina tankar och min kraft.
Mitt jobb på skolan är ännumer värdefullt just nu. Hur trött och orkeslös jag än känner mig då jag beger mig dit så är jag alltid pånytt energipåfylld när jag lämnar och åter beger mig hem..
Visst, även där händer det grejer som får mig att fundera, gör mig frustrerad i hur våran värld verkligen ser ut.
Världen runt knuten, mer eller mindre nära i sin egna vardag.
Jag blir galen när jag tänker på hur droger och alkohol tar sig an och förstör människor.
Vuxna som ungdomar , vuxna som har små barn, ungdomar som bara hänger på för att alla andra gör det.
Av allt jag påträffar just nu, både nära i mitt liv och genom mitt arbete med ungdomar vill jag och känner jag att det är ordentligt dags igen.
Jag måste göra något av min inre egna frustration. Prata sönder det med min nära som även han kämpar för att fixa allt, håller inte i längden.
Det knycker precis all energi oss emellan och det blir inte hållbart.
Jag är verkligen tacksam att jag är den typen jag är i just stunder som dessa.
Det är dags att göra något bra av det hela. Det är dags att återigen dela med sig till sin omvärld.
Jag inväntar för tillfället en återkoppling från polisen och om ett par veckor ska jag åka till Stockholm för att ha lite artistmöten.
Framtidsgalan ska få ett liv igen.
Det är dags nu efter fyra års vila.

Alla kan göra något bra av mindre roliga situationer.
Det vet jag!

20141023-101518.jpg

För ett par dagar sedan hade jag och Lillan en dag utöver alla andra dagar.
Vi gjorde absolut ingenting på hela dagen.
Förutom att fixa och greja lite lagom innan alla andra kom hem.
Fasttejpade hela förmiddagens agenda var helt och hållet väldigt blank.
Pyjamas hade vi på oss hela förmiddagen. Låg i sängen under täcket gjorde vi länge och riktigt njöt av ljudet från det dåliga vädret som rådde utanför husets fasad.
Längtar efter fler så sköna dagar.
De behövs :-)

20141009-221341.jpg