Stort intresse för lokalpolitik

Det finns mycket att säga och tycka om den politiska situationen i Sundsvall. Under de senaste veckorna har jag pratat med många Sundsvallsbor om detta. En sak har de alla gemensamt och det är ett stort och växande intresse för lokalpolitik. Det är bra, för politiken lokalt spelar roll.

Ett konkret exempel på detta intresse är att Marknadsföreningsens lunch den 5 oktober med den politiska situationen i Sundsvall som tema är fullbokad (125 anmälda). I det planerade samtalet deltar undertecknad tillsammans med bland annat Magnus Sjödin (M) och Göran Bostedt, statsvetare. Det är bra att det skapas tillfällen för politiska samtal och jag hoppas att även andra organisationer kan tänka sig anordna liknande arrangemang framöver.

Det är glädjande att intresset för lokalpolitik ökar och att det finns även mellan valrörelserna var fjärde år. Jag tror att detta intresse grundar sig i att det (särskilt i Sundsvall) visar sig väldigt tydligt att politik spelar roll och att det även på lokal nivå finns tydliga skillnader mellan de olika politiska alternativen. Jag hoppas debatten kring och intresset för lokalpolitken håller i sig de kommande åren. Då kommer vi Sundsvallsbor vara ännu bättre rustade att göra ett aktivt val i september 2014.

Mittuniversitetet allt populärare, förutom hos Björklund (FP)

Mittuniversitetet blir allt mer populärt, vilket är glädjande. Det är drygt 35 000 personer som söker till höstens utbildningar. En ökning med 36 % sedan föregående år. Särskilt intressant är att även antalet förstahandssökande ökar, ett tecken på stärkt tro på universitetets utbildningar. Alltså tvärtemot utbildningsminister Björklunds (FP) syn på Mittuniversitetet

För Björklund har sedan 2006 gjort allt han kan för att försvaga Mittuniversitetet. Under 2013 tvingas Mittuniversitetet dra ner sina kurser med 15% till följd av minkade anslag från regeringen. Till detta kan läggas en högst orättvis fördelning av forskningspengar mellan de nyare och traditionella universiteten, till de nyare universitetens nackdel såklart.

I Sverige är fler än 400 000 människor arbetslösa. Då väljer den borgerliga regeringen att minska antalet högskoleplatser med 20 000 i år. Detta trots att intresset för och nödvändigheten av högre utbildning är stort. Det visar inte minst intresset för att studera på Mittuniversitetet. Detta samband vill inte borgerliga politiker se för den politiska agendan är en annan. Trots det är Mittuniversitetet populärare än någonsin. Förutom hos Björklund då.

Taxisnacket ett tecken i tiden

Senaste månaderna har jag kommit in i livliga diskussioner om politik i samband med taxiresor. Allt från kommentarer kring den politiska situationen i Sundsvall till synpunkter på vägar och kommunens välfärd. Det är verkligen kul.

Det känns som dessa diskussioner är ett tecken i tiden. Min känsla är nämligen att det finns ett ökat intresse för politik. Nationell politik i allmänhet och kommunal politik i synnerhet. Att döma utifrån innehållet i diskussionerna tror jag anledningen sammanfattningsvis kan sägas vara en ökande frustrationen över ett samhälle som allt mer blir uppdelat mellan vi och dom. En uppdelning mellan de med jobb och de utan jobb. En uppdelning mellan framtidtro och förlorade drömmar.

Av diskussionerna att döma är det allt fler som sätter sitt hopp till oss socialdemokrater både lokalt och nationellt. Det finns en tro på att vi socialdemokrater kan förbättra Sundsvall och Sverige så att det i framtiden bara finns vi, att människor har jobb och att ord som solidaritet blir både vägledande och fylld med innehåll, på riktigt.

Taxisnacket är inte ett sätt att få tiden att gå på vägen till nästa adress, utan ett tecken i tiden på vägen mot ett bättre Sverige och Sundsvall.

Ett medlem(S)kap som räknas

Dag tre av socialdemokraternas kongress är på väg att ta slut. Jag har med intresse och viss förvåning via olika mediakanaler tagit del av olika kommentarer om vårt parti och vår kongress (som rör annat än politikens innehåll).

Vissa uttrycker en förvåning (och viss avundsjuka ligger bakom misstänker jag) över att vår kongress håller på så många dagar. Den förvåningen hade nog varit något mindre om man kännt till att vi på vår kongress har 350 ombud, behandlar över 1 900 motioner, antar ett nytt partiprogram och antar ett framtidskontrakt. Allt detta har arbetats fram och diskuterats bland medlemmar runt om i hela landet på lokala och regionala medlemsmöten.

Förvåningen är dock lika stor hos mig över rubriker som pratar om kompromisser efter svåra förhandlingar, förlorare, segrare, falanger som får gehör osv. Då har man inte riktigt förstått hur det socialdemokratiska partiet fungerar. Tvärtom den bild som målas upp så är vi ett parti som värdesätter och vårdar medlemskapet för varje medlem och tillsammans kommer fram till gemensamma förslag.

Det är säkert svårt att se eller förstå vikten av medlemskapets värde om man inte är medlem i socialdemokraterna eller när man ser hur det fungerar i en del andra partier. På plats i Göteborg är detta dock väldigt tydligt. Även om en del av debatterna drar ut på tiden och inte hela tiden är jättespännade så bidrar de till att försvara och fylla medlemskapet i socialdemokraterna med innehåll, på riktigt.

Olika bilder

Dag 2 på kongressen är inte riktigt klar ännu, men jag vågar mig ändå på en summering. Självklart är det starkaste bestående intrycket valet av Stefan Löfven som partiordförande och hans tal. Ett tal som var starkt ideologiskt präglat (precis som det ska vara), men även kryddat med konkreta politiska förslag och ett viktigt löfte: ingen ungdom ska vara arbetslös i mer än 90 dagar.

Det senare målas nu upp av media som ett löfte för att undvika nederlag på kongressen. Ja, så kan man ju se det, men jag ser det mer som att vi har en partiledare som är lyhörd för diskussionerna i partiet. Dessutom är jag helt övertygad om att Stefan tror på politik som verktyg för att få fler i jobb, det är det viktigaste budskapet.

I övrigt är det en god stämning i korridorerna och i debatterna. Det är många kloka beslut som fattas och väldigt få voteringar i ljuset av de över 1 900 motioner som ska diskuteras och beslutas om. Följer man twitterflöden, facebook och medias nyhetsrapportering är det inte enbart den bild som jag har som framkommer. Där lyfts snarare konflikten fram istället för allt det som förenar. Det är verkligen olika bilder från kongressen, men jag tror ingen har missat huvudbudskapet: Fler människor i jobb och utplåna arbetslösheten!

Inga strutsar på S-kongressen

Alternativen i svensk politik blir allt tydligare. Idag under inledningen av socialdemokraternas kongress presenterade Stefan Löfven en tydlig målsättning vad gäller jobben: inom sex år ska Sverige ha den lägsta arbetslösheten inom EU. Detta innebär idag att gå från 8,2 % till 4,8 %. Det är bara ett delmål på vägen mot full sysselsättning.

Kontrasten mellan vår socialdemokratiska politik och den moderatledda regeringens är total. I Sverige är 427 000 människor arbetslösa. Samtidigt får riksdagens arbetsmarknadsutskott ställa in tre på varanda följande möten eftersom det inte finns några förslag från regeringen att ta ställning till. Den moderatledda regeringen står utan några som helst nya ideer om hur vi ska bli fler som har ett jobb.

Likt strutsar väljer regeringen att stoppa huvudet i sanden och verkar vilja att någon annan ska ta ansvar. Inte helt olikt den situation vi har i Sundsvall. Vi socialdemokrater är tvärtom beredda att ta ansvar och vi har ambitionerna, viljan samt modet att också genomföra vår politik. Inom socialdemokraterna finns inga strutsar och allra minst på den kongress som startade i Göteborg idag.

Jag följer så klart kongressen på plats och under de kommande dagarna kommer fler reflektioner från kongressen här på min blogg.