Varför?

Hej, jag heter Anna och jag är sockerberoende / sockermissbrukare

Varför blir man beroende/missbrukare? Jag har funderat mycket på det de senaste dagarna och har inga svar.

Att bli belönad med sötsaker börjar ju för de flesta redan som mycket liten, att bli tröstad med godsaker också. De flesta av oss behöver belöning när vi gjort något bra och tröst när vi är ledsna, men kan vi ge våra barn detta med annat än sötsaker?
Jag glömmer aldrig en gång när jag var sjuk och min mormor skulle komma, jag satt i soffan och tittade ut och längtade. Hon hade med en bra bok och en godispåse och jag blev överlycklig och kände mig genast bättre. Det var inte bara godiset jag blev glad över naturligtvis, jag fick en massa kramar och uppmärksamhet också. Mina föräldrar har ju alltid varit duktiga på att ge oss syskon både tid och uppmärksamhet.

När vi ger våra barn belöningar med godsaker/mat blir de både beroende genom hjärnans belöningssystem, men även genom att lära sig ett beteende som bygger på att äta när man är duktig eller ledsen.

För mig har godiset varit ett sätt att döva jobbiga känslor, men för andra blir det alkohol, droger, spel mm mm...Jag tror att det för de flesta missbrukare börjar med godsaker/mat för att döva känslor, men att några behöver/hittar andra och tyngre sätt.

De flesta klarar sig ändå utan att bli missbrukare, de är inte lika känsliga för dessa stimuli. Hjärnans signalsubstanser har ju olika sammansättning hos oss alla. För dessa blir inte detta ett stort problem, men för oss andra blir det en hård kamp att ta sig ur beroendet/missbruket.

En del säger att men behöver gå till botten med varför man har känslor som man behöver döva med nåt,
Obearbetade trauman/upplevelser? Dålig barndom? Mobbing? Stress? Dålig relation? Otrivsel på arbetet? Arbetslöshet? Ensamhet?

Det kan vara bra att bearbeta jobbiga saker, men det största arbetet ligger ändå på beteendet och att förändra det. Vi kommer alltid möta svårigheter, det är en del av livet. Det gäller att hitta andra strategier för att kunna hantera känslorna när det blir svårt och att öva sig.

Jag använder mig ofta av mindfulness eller medveten närvaro som jag föredrar att kalla det. När jag möter nåt som framkallar rädsla, ångest eller panik brukar jag tex diska, vika/hänga tvätt och verkligen tänka på att jag ”hänger en röd tröja”, ”diskar en vit tallrik”. Alltså beskriva vad jag gör istället för att tänka på annat. Då styr jag tankarna från paniken och när jag lugnat mig ringer jag en vän och pratar om det som hänt. Det går mycket lättare att prata om man inte har paniken i hasorna.

Det är inte alltid det lyckas men ju mer man övar ju bättre går det. Det är bra att öva när det inte är ”skarp läge”, utan tex hänga tvätt medvetet annars. När ett ”skarpt läge” uppkommer är det lättare att falla in i nåt man gjort många gånger tidigare.

Anna i ett mulet Skönsberg

Tillbaka vid tangenterna igen.

Hej, jag heter Anna och jag är sockerberoende / sockermissbrukare

Nu var det längesen jag skrev ett inlägg. Jag har haft mycket omkring mig och har helt enkelt inte haft tid att skriva. Det går inte heller så bra med att låta bli socker och kolhydrater utan jag har "fuskat" en hel del. Jag skriver har för jag har gjort ett avtal att jag ska låta bil och att de runt omkring ska stoppa mig om jag är på väg att halka dit. Att be andra om hjälp är kanske ett sätt, men det är jag själv som måste göra jobbet, ingen annan än jag själv ansvarar över vilka val jag gör. När jag är i affekt kan de bara påminna mig om hur jag sagt att jag vill välja, det är jag som måste göra valet.

Varför har det blivit så här?

Det har varit en tuff period med mycket stress, lite energipåfyllnad, svåra beslut och jag tror att jag har försökt att fylla på med socker och kolhydrater istället för med god energi. Det är så jag brukar agera när det blir tufft och det är det jag fortfarande varje dag måste träna på att låta bli.

Det är lätt att falla tillbaka i gamla spår, dessa stigar jag pratat om. De jag nu försöker trampa upp är fortfarande snåriga och svåra att ta sig fram på och det är lätt att falla in på de redan upptrampade. Att styra in på motorvägarna där jag bara drar fram i hög fart utan att tänka och reflektera, det går liksom av sig självt.

Att fylla på med god energi när det är jobbigt är en bra början. Mitt sätt att fylla på batterierna är att vara i naturen, träffa vänner och famlij och att läsa. Det finns nästan inget bättre än att sitta på ett berg eller vid havet, fundera, dricka te och läsa en bra bok.

När jag nu vet om detta, varför gör jag det inte mer?

När jag äter sötsaker och kolhydrater blir jag trött och slö, orkar inte ta mig för nåt, har svårt att koncentrera mig, känner mig deppig, misslyckad, tjock och värdelös. Då reagerar jag med att stänga mig inne istället för att ta mig ut i naturen och bland människor.

Min älskade vän Malin har introducerat mig för en rolig grej som faktiskt fått mig att gå ut mer. Geocaching. Det är folk som gömt kontroller, man letar dem genom att använda gps och en del ledtrådar och sen registrerar man på nätet att man hittat dem. Det finns cacher i hela världen och till sommaren när jag och Malin ska till Grekland ska vi försöka hitta några där med. Det är ett sätt att komma ut, att ha ett mål med promenaden och det är spännande att se om man lyckas. Jag har hittat 18st cacher nu och antalet ökar.

Tillbaka till mitt återfall. Jag har hoppat tillbaka upp i sadeln och det är bara att fortsätta försöka. En dag i taget.

Anna i ett varmt Sundsvall

Intressanta artiklar i HD

Hej, jag heter Anna och jag är sockerberoende / sockermissbrukare

Hittade några intressanta artiklar i HD.

# Godsaker med dålig eftersmak. André Person, pr-konsult och författare säger att "När han fick veta att barn i Sverige i genomsnitt stoppar i sig totalt 15 kilo choklad och konfektyrer om året gick han i taket.- Det är på tok för mycket, rent åt helsike...Barnen blir sockerberoende, får fetma, näringsbrist, karies, diabetes och så vidare" Tillsammans med kollegan Thomas Berglund skrev han boken "Godis åt folket" Budskapet är att vuxna gör barnen feta av godis.

I artikeln ger också Christina Lindgren, barnläkare, Åsa Brugård Kondre, näringsexpert på livsmedelsverket och Gunilla Klingberg, barntandläkare och ordförande i Tandläkarförbundet sina åsikter och råd till föräldrar.

# Enkät: Barn och godis Artikeln berättar hur några småbarnsföräldrar gör för att begränsa barnens godisintag

# Längtan efter sött, salt och surt. Författaren till artikeln har pratat om godis med en fjärdeklass.

Anna i ett varmt Sundsvall

Testat kesoplattar ála LCHF

Hej, jag heter Anna och jag är sockerberoende / sockermissbrukare

För några dagar sedan testade jag kesoplättarna som jag skrev om i ett tidigare inlägg

Vi åt inte upp alla plättar men ändå fler än grundreceptet så det var tur att jag gjorde dubbel sats. Jag serverade med osockrade hallon och vispgrädde.

De smakade inte så mycket, men jag tyckte de var goda. Med hallonen och grädden till blev det riktigt smarrigt. Även min middagsgäst tyckte att de var helt okej, men blev däremot inte jättemätt. Det är nog inget man käkar till middag om man inte ätit en väldigt stadig lunch. Jag tycker faktiskt att plättarna går att servera som dessert, det tänker jag testa nästa gång jag har middagsgäster.

Anna i ett varmt Skönsberg

Forskare har upptäckt att socker verkar stimulerar cancertillväxten i kroppen.

Hej, jag heter Anna och jag är sockerberoende / sockermissbrukare.

Jag såg ett intressant avsnitt av Vetenskapens Värld som går på 2:an. Programmet handlar om cancerforskning och sockrets påverkan på tillväxtfaktorn IGF-1.

Enkelt förklarat verkar det som om att vi triggar igång produktionen av IGF-1 när vi äter socker och det gör att vissa cancerceller växer snabbare.

Vad är då tillväxtfaktorn IGF-1 för nåt? Det är en insulinliknande tillväxtfaktor som gör att vi växer när vi är barn/ungdom, det får våra hudceller att förnyas och att våra organ reparerar sig. IGF-1 fastnar på våra celler, men tyvärr både på friska och sjuka celler. Eftersom det är ett tillväxthormon gör det att en tumör växer fortare när det sitter på cancercellen.

I Tel Aviv upptäckte barnläkaren och professorn Zvi Laron att människor som var extremt korta inte producerade tillväxtfaktorn IGF-1. Sjukdomen kallas Larons syndrom. Levern producerar inte hormonet och de växer inte som de ska, men de är också imuna mot cancer. I Tel Aviv behandlas nu patienter från flera länder.

IGF-1 finns också i mjölkprodukter och det är troligen därför det är så viktigt att barn dricker mycket mjölk för att växa. Att vi i västvärlden fortsätter att dricka/äta mejeriprodukter i vuxen ålder är förmodligen en av flera orsaker till att vi producerar för mycket av hormonet och att cancern ökar.

Upptäckten att IGF-1 har ett samband med cancern är en stor upptäckt som kanske kan hjälpa till i kampen mot cancer.

Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning från Karolinska, säger i programmet att om hon själv fick cancer skulle hon låta bli att äta socker, äta lite kolhydrater, mycket proteiner och fett.

Anna i ett grått Sundsvall

Rostade Mandlar på LCHF-vis

Hej, jag heter Anna och jag är sockerboende / sockermissbrukare.

Idag har jag gjort egna rostade mandlar. De köpta är så väldigt dyra så det kan vara värt att testa tyckte jag. Det ångrar jag verkligen inte! De var bara så supergoda.

Recept:

Hetta upp olivolja i stekpannan
Häll ner mandlarna och blanda så att de får olja på sig.
Krydda som du vill, jag använde salt och lite cayennepeppar.
Rör om tills de börjar knäppa, då är de klara.
Servera när de har svalnat.

Jag ska köpa hem flingsalt eller grovsalt och testa det nästa gång, men man kan variera kryddorna precis som man vill. Det finns oändliga variationer efter tycke, smak och tillfälle.