Nykomling på Sundsvallsredaktionen i Myre

Jonas Månsson - mån, 2010-08-16 16:00

Hej på Er alla!

Åsa heter jag och kommer att vara hos Er i två månader. Har nu bockat av min första arbetsdag och lämnar nu redaktionen med många nya intryck och ansikten att smälta. Ser fram emot att lära känna er och dra mitt strå till stacken i det redaktionella arbetet på tidningen. Jag har i perioder tidigare arbetet på Dagbladet, Tidningen Ångermanland och NSD i Luleå samt med lite annat smått och gott. På fritiden tränar jag på gym, målar tavlor och sjunger i en gospelkör när jag inte umgås med nära och kära.

Med önskan om ännu en fin sommarvecka till oss alla!

/Åsa Sundström

Mer läsning

Spinningdebuten avklarad

Så var det då avklarat, mitt första spinningpass.

Sedan flytten in till våra nya lokaler har vi nu möjlighet till lunchträning på gymmet några kvarter bort. Kollegan Kenneth, för övrigt en van spinnare, har de senaste veckorna tränat flera luncher och eftersom jag lovade att följa med någon gång har jag de två senaste veckorna bara väntat ut den nesliga förkylning och febertopp jag råkat ut för.

Sjukdomen har nu lagt sig och i dag passade jag på att ta rygg på Kenneth. I går kväll packades omsorgsfullt träningsväskan med ombyte, skor, vattenflaska och givetvis ett fyllt bananfodral.

Passet föll mig i smaken och det är inte otroligt att jag provar någon mer gång. Annars är det löpning som gäller för mig. När nu vårsolen börjat värma är det nog dags att skippa underställ och träningsoverallsbyxor och dra på sig höstens fynd, löpartightsen.

Vi ses i löpspåren.

/Jonas

Kommentarer

Nyinflyttade

Så var vi då på plats!

Efter en lång torsdag fylld av rensande och tungt bärande kom vi till slut på plats i de nya lokalerna på Kyrkogatan i går. Morgonen har fyllts av installerande av datorerna och besök i kollegornas kontor och självklart provsmakande av kaffet i den nya kaffemaskinen. Här på redaktionen sitter vi och kikar ut genom fönster och balkongdörrar och njuter av utsikten och den stundande våren.

Håll utkik upp mot den stora Sundsvalls Nyheter-skylten mot Vängåvan så kanske ni ser oss.

Trevlig helg.

/Jonas

Kommentarer

Vill du äta semlor åt oss?

Sedan vi startade en SN24-grupp på Facebook känns det som att avståndet till er läsare har minskat drastiskt. Det som tidigare bäst kan beskrivas som en rätt tråkig envägskommunikation har ersatts av något som vi reportrar gynnas oerhört mycket av - dialog på riktigt.

I Facebookgruppen efterlyser vi tips, hjälp och diskussioner. Vi får i princip alltid respons, och det direkt.
Ett klockrent exempel finns faktiskt från tidigare i dag. Till numret som kommer ut den 4 mars ska vi nämligen göra ett test av semlor. Fettisdagen infaller veckan därpå och samma dag är det dessutom Internationella kvinnodagen. Så när vi spånade på vilka som ska få sitta i juryn i år kom vi fram till att det självklart ska vara brudar. I fjol bestod juryn av elitidrottare som alla kom från länder där man inte har samma "semmeltradition" som här.
Men tillbaka till nutid. Kenneth kom med den eminenta idén att låta läsarna själva vara "semmeljury". Det är sällan ni läsare faktiskt får synas i tidningen, men nu ska det bli ändring på det. Så här skrev vi i vår Facebookgrupp:

Hej vänner! I numret som kommer 4 mars ska vi ha ett semmeltest. I fjol lät vi elitidrottare testa. I år vill vi låta tre av er läsare sitta i panelen. Vi söker tjejer/damer som den 25/2 kl. 15.00 kan avvara ngn timme till semmelätande. Att vi söker brudar beror på att fettisdagen infaller samtidigt som Internationella kvinnodagen, så vi kör på girlpower! Kommentera här om du vill vara med. /Alexandra

(Det går självklart bra att skicka oss ett mail till redaktion@sn24.se också!)

Bara minuter senare har fyra kvinnliga läsare anmält sitt intresse. Är du sugen på att vara med? Släng då iväg ett mail.

Kommentarer

Kommer ni och hälsar på oss?

Nu är det nedräkning på allvar. Om tre veckor är det planerat att flytten från Myre till stan går. Den nya adressen blir Kyrkogatan 16 och för redaktionens del innebär detta precis det bilden visar. Vi kommer att ha utsikt över Vängåvan och till och med ha en egen balkong. Den lyxen går inte riktigt att klä i ord. Alla ord känns för simpla. Jag får visa detta med bilder när vi är på plats i stället.

Tittar jag ut genom fönstret just nu ser jag ganska precis tre tradare, åtta bilar och en obemannad bensinstation. Det är inte någon jättestor stämningshöjare.

I går var det full rulle här med kundbesök och besök från kollegor i Stockholm. På redaktionen pratade vi om vilken skillnad det är när det kommer en massa besök. Det ger energi att få utbyta några ord med nya ansikten. Just besöken hoppas vi kommer att öka markant när vi kommer närmare. För visst kommer ni och besöker oss?

Kommentarer

Firar du helgen med pmc och k-bull?

Det har blivit lite grabbig stämning inne på redaktionen, det kan villigt erkännas. Och tillsammans med herrarna på produktion har ett av diskussionsämnena under dagen varit våra respektive minnen från militärtjänstgöringen. Eftersom vi alla är språkintresserade och gillar ord var ämnet förkortningar givet.

Något vi är överens om och som vi ändå vill ge militären cred för är att de till varje pris vill undvika alla former av missförstånd som kan uppstå. Det gör att de ofta är väldigt noggranna med namngivande åt olika persedlar och materiel. Det som i vardagligt tal kallas träningsoverallsjacka kallas i militära sammanhang träningsblus poplin, allt för att inte förväxla med någon annan sorts eventuell vindjacka. På samma sätt kan en speciell handske döpas till handske 10, icke att förväxla med handske 9.

Så till de förkortningar som vi närmast vikt oss av skratt till, där kan man inte annat än tycka att det blir väl mycket tok. En dykare eller grodman kunde exempelvis förkortas med en bokstav till grdman, precis som att man kunde säga tg i stället för tåg. För att hålla värmen om fötterna kunde tjocka strumpor vara en god idé, men inte vilka raggsockor som helst utan strumpa gr br gr, det vill säga strumporna med ränderna grå brun grå. Eller varför inte nämna ktx, förkortning för klartext.

Så lagom till eftermiddagsfikat eller om ni skulle få besök i helgen kanske det kan vara värt att ladda kyl och skafferi med såväl pmc som några k-bull. Militära förkortningar för en flaska Pommac och kanelbullar.

Ni kanske har några ännu vassare förkortningar på lager?

Trevlig helg.

Kommentarer

För Jonas är tallrikarna alltid för små

En glad journalist.

Telefonen har gått varm och inkorgen har blivit överfull av mejl från nyfikna läsare som undrat vem som blir nästa medarbetare att presenteras. Nu behöver ni inte vänta längre. Efter att ha varit på NHL-premiär i helgen är bloggen nu hemma igen och kan äntligen presentera nummer tre i serien Sundsvalls Nyheters medarbetare.

Bloggen presenterar stolt journalisten, löparen, matvraket och ex-stockholmaren Jonas Månsson.

Det färskaste tillskottet på redaktionen hos Sundsvalls Nyheter är en Stockholmare, som efter lite olika turer förvillat sig ända upp till Sundsvall. Jonas Månsson föddes en varm tidig vår-dag i mars 1984 när solen stod högt på himlen och den sista snön gnistrade mot solstrålarna i sin sista frenetiska kamp mot den obönhörligt annalkande våren. En vacker dag som skapade en vacker och skötsam pojke.
Jonas Månsson är skötsamheten och noggrannheten personifierad och en tillgång för vilket mediehus som helst. Inget uppdrag är för svårt, inget jobb är för tungt.

Uppväxt i Stockholmsförorten Enskede gick flytten till Falun när han lämnade det Månssonska föräldrahemmet. Där väntade studier i medie- och kommunikationsvetenskap, vilket också innebar Jonas första riktiga kontakt med journalistiken.
- Min journalistiska bana började egentligen redan när jag gick i skolan hemma i Enskede, där jag höll på med skoltidningen. När jag sedan studerade i Falun fick jag chansen i olika projekt, bland annat under skid-SM. Det var väl då jag också började inse att jag hade fallenhet för skrivande.
Vad är viktigast att kunna som journalist?
- Att vara påläst inför intervjuer och när man träffar folk. Det är det absolut viktigaste, är man inte påläst så går det inte.
Vad är svårast då?
- Jaa du, när man inte kommer på några bra idéer kanske. Vi måste ju trots allt fylla ett utrymme varje vecka.
Vad är du mest stolt över som du gjort hittills inom journalistiken?
- Jag kommer naturligtvis ihåg intervjun jag gjorde med Göran Melin (den förre gatufestgeneralen som tragiskt förolyckades i somras), en väldigt sympatisk man. Profilen jag gjorde med RFSL:s ordförande blev det en bra bild till också, det blev en bra helhet.
Efter att ha tagit sin examen i Falun gick flyttlasset för Stockholmaren 2008 än mer norrut, till Sundsvall och den ettåriga journalistutbildningen för akademiker. Sedan dess har han blivit kvar i staden, mycket såklart tack vare jobbet på Sundsvalls Nyheter.
- Jag fick chansen att börja jobba här i vintras, först någon vecka i december och sedan i januari och sedan har jag varit anställd sen april.
Hur trivs du här?
- Jag trivs väldigt bra och har trevliga arbetskamrater. Kenneth är väldigt snäll mot mig och så får jag vara med och bidra till en populär produkt. Alexandra är förstås också snäll. Det är ju mina närmaste arbetskamrater.
Av hänsyn till den genomtrevlige Stockholmaren tvingar bloggen honom inte att välja vilken som är snällast utan går i stället raskt vidare till hans raska fritidsintresse: löpning.
- Jag tycker väldigt mycket om idrott, och då blir det mycket löpning. Det är inget som läsarna känner till men jag är en inbiten löpare och har bland annat sprungit Stockholm Marathon två gånger.
Vilken är din bästa tid?
- I somras då jag sprang på 3.52.52.
Hur trivs en Stockholmare här i den gamla industristaden?
- Alldeles utmärkt. Nu har jag inte så mycket att jämföra med men det är skönt att slippa cityhetsen tycker jag.
På tal om Stockholm, du hade ett annat jobb innan du började plugga i Falun, berätta.
- Efter gymnasiet jobbade jag på City Mail i olika omgångar under ungefär två års tid.
I Stockholm,då måste du väl haft några kändisar på ditt distrikt?
- Ja det hade jag, nu ska vi se: Tommy Körberg hade jag i alla fall. Han hade ett otroligt stort hus som låg långt bortanför brevlådan. Ara Abrahamian, Robert Gustafsson, Annika Lantz och Martin Lidberg kommer jag också ihåg.
Bloggen tackar för visat intresse och hoppas att ni lärt er känna Jonas Månsson.

3 kollegor om Jonas

Marie Huvén, redigerare: Ordentlig, snäll och ser på allting på ett fruktansvärt positivt sätt. Han är otäckt positiv. En Stockholmare på vift i Norrland.
Joe Andersson, annonsproducent: En väldigt väluppfostrad kille. Jag har legat i lumpen med såna killar och det tog då tre månader att forma om dem, men då hade jag 24 timmar om dygnet på mig så här tar det därför lite längre tid. Sedan lägger han alldeles för mycket fokus på sin Ford.
Jonas Ljunggren, säljare: Han behärskar språket på ett bra sätt, han skriver koncist och med ett sting av humor som skiner igenom mellan raderna. Som person är han oerhört noggrann, lättsam och ger ett trevligt intryck. Men han har ett problem här: luncherna. Vi har alldeles för små tallrikar här, han får inte plats med alla sina grönsaker.

Också en glad journalist.
/Kenneth

Kommentarer

Två nygamla ansikten på plats

Vi har en ny vecka och här i Myre har vi i dag två nya ansikten som vi har välkomnat in till redaktionen. Fast helt nya är de inte. Båda praktikanterna Erik och Josefine, som ska vara hos oss en respektive tre veckor, har varit här på praktik tidigare. De har under förmiddagen fått sina första uppdrag och sitter som bäst och skriver. Efter diverse möten och idéspånande har vi nu fortsatt med arbetet med kommande nummer.

Nu blir det mer skrivande och en kopp kaffe i solgasset. Av värmen vid mitt skrivbord att döma skulle man lätt kunna tro att det var högsommar ute, men riktigt så väl är det ju som bekant inte.

Kommentarer

Anita, var är du?

"Hej jag heter Alexandra och jag söker Anita Edlund."

Jag vet helt seriöst inte hur många gånger de orden har kommit ur min mun de senaste två veckorna. Har sökt den kvinnan i två veckor via telefon ungefär dagligen och i ett antal mail. Blir tokig!

De senaste tre gångerna har jag inte kunnat göra annat än att skratta hjälplöst när jag fått svar på varför jag inte kan få tag i henne. Nu var det semester. Förra gången var det möte. Gången innan det var hon inte på kontoret.

Nu ger jag upp och skriver "Ring Anita Edlund!" på att-göra-listan som jag ska ge till Kenneth innan jag gör ett jobbuppehåll i några veckor. Till veckan byter jag nämligen ut tidningsmakandet mot skolbänken. Nu ska det pluggas engelska.

Snälla Anita Edlund, vi vill ha tag på dig!

Kommentarer