Tidningsarkivet

Folkpartisternas systematiska vägran att koppla ihop några som helst problem med invandringen

Islams syn på kvinnor och jämställdhet borde uppröra alla som verkligen är för jämställdhet och som ser kvinnan som lika mycket värd som mannen. Men när Folkpartiet vill debattera just jämställdhet, så väljer man istället att fokusera på abortfrågan och huruvida Sverige måste sticka ut relaterat till i stort sett hela övriga Europa eller inte. Men om man får lov att jämföra – vilket påverkar kvinnors och mäns jämställdhet mest? Att kvinnor har rätt till fri abort i 3 månader, som övriga Europa, istället för 4,5 månader eller frågan om verkligt patriarkala, religiösa och systematiska förtryck av kvinnor?

Sverigedemokraterna förbjuder ingen att tillbe till sin gud. Det är en privatsak mellan den troende och den troendes gud. Däremot både törs och ser vi det som nödvändigt att diskutera religioner med politiska agendor, som dessutom högljutt jobbar för att motverka våra samhälleliga normer. Det är tydligen något Folkpartiet tycker är fruktansvärt. Lika fruktansvärt tycker jag att det är att Folkpartiet kan tycka så, hur man kan blunda för att kvinnor dagligen i religionens namn förtrycks. I vanlig ordning går det dessutom inte heller att diskutera sakfrågan utan att Folkpartiet återigen känner sig tvingade att glida undan. Det är något av Folkpartiets signum; att glida undan frågor de inte kan eller vill hantera. Jag tycker att det är hemskt tråkigt att bevittna, då vi som folkvalda har till uppgift att diskutera och lösa samhällsproblem.

För att istället för att diskutera saken väljer Folkpartiet att hävda att vi gör invandrarna till problemet, trots att jag många gånger i KF förklarat att så inte är fallet. Sverigedemokraterna gör ingen skillnad på etnicitet, hudfärg eller födelseort. Jag vet inte hur läget ser ut inför detta val, men i förra valet hade vi procentuellt fler kandidater med invandrarbakgrund än både S, M, KD och C. Vi förespråkar, och ta nu för en gångs skull åt dig, Lars Persson, en kulturnationalistisk ideologi byggd på en öppen svenskhet.

Etniciteten är med andra ord inget vi hänger upp oss på, men väl att invandrarna inte tar seden dit de kommer. I denna mening finns massor med skötsamma invandrare som dessutom jobbar och har jobbat för att anpassa sig till det svenska samhället. Men det finns även dem som inte alls vill ställa upp på våra svenska värderingar, normer och regler och det är här vi har problemet.

Så, Lars Persson, invandrarna som grupp är inte problemet vilket du försöker få det att framstå som att vi tycker. Däremot att ni sätter upp ett politiskt system som säger till invandrarna: ”Hej och välkommen till Sverige. Här behöver du inte anpassa dig. Ni behöver inte ta seden dit ni har kommit utan ni kan behålla allting som ni hade i ert hemland”. Resultatet av detta har vi ju bevittnat, framför allt i de södra breddgraderna av landet. Däremot har vi inte sett den minsta tillstymmelse till att från politikernas sida att vilja lösa problemet.

Slutligen: Lars Persson vill räkna antalet debatter vi deltagit i fullmäktige. Finns det verkligen någon mening med det? Debatterna är ju uppenbarligen till för er andra. Våra politiska förslag och lösningar möts med största möjliga tystnad! Men du får gärna ta initiativet till att bryta mönstret genom att inför valet utmana oss på debatter! Hör bara av dig!

Noterar att Folkpartiet nu plötsligt är för gratis parkering i city. Bra! Då är vi nu två år efter vår motion om att införa gratis parkering i city två partier som inser värdet i en levande stadskärna.

Jag har under våren jobbat en hel del med Sverigedemokraternas skuggbudget på riksnivå varför uppdateringen på såväl denna blogg som min blogg på http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/skalin legat på en låg nivå. Arbetet går nu dock in på sin slutfas varför jag inom ett par veckor ägnar full kraft åt den lokalpolitiska arenan igen. Jag svarade apropå det på någon socialdemokrats debattartikel i Sundsvalls Tidning häromdagen. Förhoppningsvis inkommer den i dagarna. Jag återger den här då!

Kommunens revisorer har granskat kommunens räkenskaper för förra året och är i allt väsentligaste tillfredställda. Dock riktar revisorerna kritik mot den kraftiga fördyringen av äventyrsbadet. Äventyrsbadet väntas bli hela 200 miljoner kronor dyrare än vad kommunfullmäktige beslutat, och detta utan att fullmäktige fått ta ställning till den kraftigt ökade kostnaden.
 
Förfarandet är karakteristiskt. Ständigt produceras glädjekalkyler när dylika projekt skall produceras och inte heller är de styrande politikerna omedvetna om saken. När jag vid ett av de senaste sammanträdena frågade kommunstyrelsens ordförande Anita Bdioui (s) om hon var förvånad, så svarade hon nej på frågan. Från styrande håll räknade man alltså med att fullmäktiges beslut inte skulle hålla och nu står skattebetalarna med ett badhus dubbelt så dyrt än beräknat - utan att dess folkvalda kunnat ta ställning till fördyringen.
 
Jag tycker att kommunledningen agerar vårdslöst och skamlöst. Förtjänar denna revision att godkännas? Jag tycker absolut inte det, då pengarna inte använts i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Räkna därför med att Sverigedemokraterna vid nästa sammanträde kommer att neka kommunstyrelsen ansvarsfrihet!

Det gläder mig att Lars Persson vill diskutera politik, eller åtminstone säger sig så vilja. För det är ju synd att han, genom att ta upp tidigare och nu inaktuella frågor, återigen faller in i diskussioner utanför den diskussion om sakfrågorna jag efterlyser. Men ja, Persson, det stämmer att vi tidigare påpekat att vi inte har samma resurser som övriga partier och att vi därmed saknat heltidspolitiker eller nödvändigt stöd från politiska sekreterare. Detta har vi påpekat då Folkpartiet varit duktiga på att från början till nu i slutet av mandatperioden kräva att vi omedelbart skulle vara insatta i allt, samt att vi även från första början skulle presentera egna budgetförslag.

Men jag är lessen, Persson. Jag skäms inte det minsta för att säga att vi från början behövde lite tid på oss att sätta oss in i hur allt fungerade innan vi var mogna att lägga egna budgetförslag. Samtidigt drar jag mig inte heller för att säga att vi nu både lärt oss hur allt fungerar, att vi är mogna och att vi de senaste två åren lagt egna, heltäckande och detaljerade budgetförslag. Vi har också lagt 27 motioner, en rad enkla frågeställningar samt även en interpellation. Dessutom står jag nästan vid varje fullmäktigemöte, vid minst ett tillfälle beroende på ärendelista, i talarstolen och talar för Sverigedemokraternas sak i allehanda frågor.

För att nu gå in på diskussionen om politiken och vad som skiljer våra partier åt, vilket ju var vad jag efterfrågade, så vill Persson prata jämställdhet och abort. Persson vill att kvinnor skall ha rätt till sin kropp. Och visst, kvinnor skall absolut ha rätt till sin egen kropp. Det är inte minst därför vi lyfter den viktiga islamfrågan, det är därför vi i KF lyfte frågan om att utreda hederskulturens utbredning i Sundsvall (som FP och alla andra partier röstade emot) och det är också därför vi vill motverka Sveriges extremt höga våldtäktsfall. Dessa frågor är särskilt viktiga då de påverkar enormt många kvinnor, men också deras anhöriga, i det här avlånga landet utan att något annat parti ens vill diskutera frågan.

Istället ser Folkpartiet ett problem i att SD - om inga tungt vägande skäl för abort föreligger - är för en abortgräns vid 12 veckor, vilket för övrigt är den gängse normen i Europa. Att Persson och Folkpartiet har för vana att låta det här landet sticka ut i världen och i Europa, både vad gäller invandringspolitiken, abortfrågan eller skattepolitiken – där pensionärer beskattas hårdare än de som arbetar – är förmodligen faktorer som kan kännas jobbiga att blotta för väljarna.

Det är väl förmodligen därför Persson helst snackar om annat än själva sakfrågorna, och det är helt säkert också därför han så gärna gömmer sig i kommunfullmäktige, där debatterna ju bevittnas av så få som möjligt!

Folkpartiets gruppledare i Sundsvall, Lars Persson, tar varje chans han får att upprepa att Sverigedemokraterna söker ett martyrskap. Senast idag på SN24:s blogg skriver han att SD:s huvudstrategi är att utmåla oss själva som martyrer, några det är synd om, och som väljarna därför bör stödja.

För att belägga hans ord ser han dagens debattartikel från undertecknad i Sundsvalls tidning, se länk, som en intäkt för att så är fallet och passar samtidigt på att påpeka att vi lokalt äger samma rätt till partistöd samt övriga tillgängliga resurser. Och ja, det senare är ju sant. Vi har proportionerligt samma förutsättningar att arbeta med vår politik. Därför klagar vi heller inte på den saken, så varför ens ta upp det till diskussion?

Däremot, vad vi väl klagar på, är att vi bevakas extra hårt samtidigt som våra pressmeddelanden nästan aldrig når ut i pressen - samt att när det väl skrivs om oss finns det nästan alltid en negativ vinkling, vilket även bekräftas från forskarvärlden. Som exempel blåste hela medie-Sverige inför förra valet upp Sverigedemokraterna som ett parti av kriminella, för att sedan efter valet konstatera att riksdagspartierna hade nästan dubbelt så många belastade kandidater.

Allt vi begär, Lars Persson, är att bli behandlade som alla andra. Det gäller från er sida likväl som från mediernas. Vi är knappast intresserade av att föra fram oss som offer, utan vill som alla andra partiet istället bara prata om vår politik. Problemet är bara att ni, våra politiska motståndare, såväl som många medier tycks vara mer intresserade av att rikta fokus på andra saker än att låta demokratin ha sin gång.

Ett tips till Lars Persson och Folkpartiet såväl som övriga partier är att ni inför valet tar chansen att möta oss i sakliga debatter, där vi diskuterar sakfrågor samt politiska ställningstaganden och inte en massa negativt värdeladdade epitet. Det skulle rikta uppmärksamheten mot våra politiska alternativ istället för till det som inte hör poliitken till. Klarar ni det?