Skymningen lägger sig över Sundsvall. Det bildas vackra kulisser med havet i fonden, ett hav där frihet, lugn och trygghet råder.
Stora politiska förhoppningar ställs på den moderata kommunala äldrevården i Sundsvall. Många privata företag som lovar just frihet, lugn och trygghet står i kö för att slippa ta några risker ute på den ”riktiga” marknaden, där konkurrensen är större och riskerna att inte få betalt det man vill för de tjänster man producerar är större än inom den offentliga sektorn. Alliansen räknar kanske också med att kommunen ska slippa bygga nya äldreboenden eller ordna ytterligare hemtjänstplatser som så väl behövs därför att privata intressen förmodas sköta detta till stor del.
I ett annat scenario ser jag samma hav men det är fruset till is med en ensam isbrytare som stävar mot land med flera stora tankbåtar i släptåg. Jag ser några stora riskkaptalbolag med stor juridisk kompetens och med mångårig erfarenhet av avtal med olika kommuner och landsting ombilda sig för att hitta de mest kostnadseffektiva vägarna till störst vinstmarginal. Jag ser en regering som slår knut på sig själv och sin egen ideologi för att mota en opinion som man inte vill ha. Jag ser en stor kostnad och framförallt en lek med enskilda människors behov av omsorg på äldre dar här i Sundsvall. Jag ser en stor oro hos många människor, inte bara äldre, inför det välfärdssamhälle som nu i rask takt monteras ned och flaggskeppet bland argumenten för detta förutom mantrat med valfrihet är ”att det är solidariskt finansierat”.
Nu slänger vi ut barnet med badvattnet. Det ”barn” som många andra länder försöker skapa. Det är inte speciellt nydanande eller innovativt. Vi har några väl fungerande system inom äldrevården redan idag som vi kan förbättra och vi har en hel del som vi behöver förändra, och, detta måste göras oavsett privatiseringar eller ej, skillnaden är bara att det kommer att finnas mindre pengar och energi över till just utvecklingen av vård och omsorg när bolagen rullar fram. För att bli en mera attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera den personal vi behöver måste vi öka medbestämmandet även för personalen. Ge möjlighet till utveckling av verksamheter med olika alternativ som bättre svarar mot de behov som äldre har i ett långsiktigt humant samhälle. Vi behöver se helheter där andra ser delar och vi behöver se äldrevården utifrån andra kriterier än lönsamhet och vinst. Modeller till bra äldrevård saknas inte, däremot viljan hos de styrande i Sundsvall att på allvar prova något nytt.