Resan till Argentina fick planeras om.
Anledningen var att Timrå IK kallade igen – 24 år sedan sist.
I en lång intervju med Sundsvalls Nyheter berättar Tommy Andersson bland annat om hur det gick till när han åter blev tränare på elitnivå.
Den 30 december lämnade Per-Erik Johnsson uppdraget som huvudtränare för Timrå IK och kvar stod en elitserieklubb med ytterligare ett frågetecken på den redan digra åtgärdslistan. I samma veva planerade Tommy Andersson och hans sambo Anette Olsson för semesterresan till Argentina, när telefonen ringde. I andra änden fanns Kent Norberg, sportchef i Timrå IK.
– Jag sade åt honom ”Men Kent, det här pratar vi inte om på telefon. Kom över hit i stället”, säger Tommy Andersson.
”Nubben” var ute på en inventeringsrunda där han lyssnade sig för om intresse och möjligheter hos tänkbara tränarnamn och Tommy Andersson var vid tillfället ett av namnen, varken mer eller mindre.
– Vi pratade om hur det kunde bli och jag sade till honom att ”om du vill att jag är ett namn så är jag beredd standby”. Han undrade då om jag kunde förkorta resan som vi skulle göra eftersom Anette fyllde 60. Vi skulle vara borta tre veckor och jag förstod ganska snabbt att tre veckor är ju väldigt lång tid.
Har erfaranheten
Som överenskommet förkortades resan och den 18 januari presenterades Tommy Andersson som ny tränare i Timrå IK. Redan dagen efter stod han i båset för första gången, mot Luleå hemma i Eon arena, och Timrå tog sin första hemmaseger på evigheter. 27 år sedan tiden i Skellefteå var Tommy Andersson åter tillbaka i Elitserien, något han själv inte gjorde någon stor sak av.
– Nej jag tänkte aldrig på det. Jag vet att jag har vissa ben att stå på; jag har erfarenhet som både spelare och ledare och har mött väldigt många människor genom åren, det samlar man på sig erfarenhet av. Jag har även hållit på med ledarutveckling de senaste 20 åren och är socionom i botten, säger Tommy Andersson.
Trodde du innan den här säsongen att du nu vid 63 års ålder skulle bli elitserietränare igen?
– Haha, nej nej. Men jag kände att det kan bli jäkligt roligt. Trots att jag är 63 år känner jag mig ganska pigg och är vid god vigör. Sedan är jag medveten om att jag faktiskt varit tränare de sista 4–5 åren på en annan nivå och att det inte går att jämföra andraligan i Österrike med Elitserien i Sverige.
Du som varit med länge, hur är skillnaden på spelet i dag mot när du var i Elitserien under 1980-talet?
– Det går mycket snabbare och spelarna är bättre tränade, men det är fortfarande vissa grundfundament som gäller.
Någonting som definitivt har förändrats är det mediala intresset som ökat enormt. Från och med nu är du en av tolv elitserietränare som ständigt är aktuell, hur tänkte du kring den delen?
– Att jag skulle bli en officiell person är jag medveten om men har inte funderat kring. Som personalchef har jag fått lära mig att uppträda i offentliga sammanhang och visste att jag skulle känna mig komfortabel i det. Jag säger så här; det var inget hinder när jag funderade på frågan.
Tillbaka i båset
När Sundsvalls Nyheter träffar Tommy Andersson är det dagen efter hans återinträde i båset i Eon arena, 23 år efter hans senaste inträde i klubben. Då, 1989, klev han också in mitt under säsongen och ledde laget till play off i dåvarande division I. Hans återkomstmatch, mot Luleå, slutade med en 1–0-seger och framförallt är det arbetsinsatsen han hyllar.
– Mitt första mål var att få spelarna att orka vara disciplinerade. Jag sade att ”det här och det här ska vi göra i 60 minuter”. Nu gjorde vi det i 64 minuter.
I Tommy Anderssons hockeyfilosofi har hårt arbete alltid varit högt prioriterat, vilket han menar att han inte är ensam om att tycka. Redan efter de 20 första minuterna fick han och laget direkt respons från publiken.
– När killarna åker in igen efter första perioden får de en stående applåd. Publiken visade att de gillat det de sett på isen. Det är samma sak som för dig; du kan gå på den här arbetsplatsen och kanske inte må så bra, men du får hänga av dig det och inte sänka arbetsmoralen. Det har vi pratat om och här fick vi direktrespons på det. Även om man inte kan ge 100 procent, för det kan ingen alltid göra av olika orsaker, så ska det se ut som att man gör det. Om du kommer in som en hösäck och spelar som en hösäck så vet inte publiken anledningen.
En tuff sits
Förutom sina uppdrag som tränare har Tommy Andersson även varit ordförande, dels för Medelpads Ishockeyförbund och dels under en period för fusionen Sundsvall/Timrå Hockey. Kort sagt har han en bred erfarenhet från hockeyns alla olika områden och hans åsikt kring betydelsen av att ha kvar ett elitserielag är tydlig.
Är det en katastrof om Timrå skulle åka ur Elitserien?
– Det är en unik svår situation just nu. Det är konkurrens från andra idrotter också och det är pengar som styr om det ska räcka till. Jag brukar vara försiktig med att använda överord, men för att använda ditt ord; ja, det vore en total katastrof om vi tappar Elitserien. Ni har stoff att skriva om, ute på industrierna har idrotten den totala betydelsen. Och med all respekt för den övriga idrotten så är ishockeyn något fruktansvärt viktigt.
